Hade ju anmält till tre appell spår nu i höst, två i helgen och ett i oktober. Premiär idag i Järvsö alltså - länge sen jag tävlade sist o inte är det väl speciellt många gånger jag tävlat heller, når nog knappt upp till tvåsiffrigt, så det kändes rätt att ha tre försök på sig...

12 startande idag, drog nr 6, startade morgonen med budföring. Bra så får Mocca "springa av" sig lite tänkte jag, men attans vad nervöst det är med tävling, inte bara fjärilar i magen, en hel bikupa kändes det som. Men Mocca skötte sig fint, inga tjuvstarter, inga startskall, inte springa till domarna, satt fint hos mottagaren också - 10-10 bidde det. Sen väntan, och dags för spår som gick på en äng med gräs. Tur vi tränat på sånt. Gick också bra, även om Mocca hade bråttom över första pinnen, hann ropa bra o se vart hon gjorde en liten minimal markering så jag plockade pinnen "på vägen". De andra två plockades upp o lämnades av, spårade med lagom drag i linan kändes det som. 10-10 i betyg.

Åkte tillbaka till klubbstugan i Järvsö, tittade på klockan som var halv elva och konstaterade att platsliggning var härnäst - kl 13. Hmm hur lägger man upp detta? Mocca sitta i bilen till 13 o sen plats, låter som "myror i kroppen" så vi gick en rask promenad på 45 min. sen fick hon sitta i bilen o "flåsa ner" sig. Ännu mera bikupor i magen - vet ju att vi inte fått till nödvändig träning på platsen, aldrig legat "tävlingsmässigt", inte legat med okända hundar... Men störningar har vi tränat på, fast inte på fullt avstånd då... Jaja, andas lugnt o slappna av, lugna signaler till Mocca, följde våra rutiner som jag börjat med vid platsliggning, visade var jag hade ryggan med pipbollen åsså var det dags... Eftersom vi hade nr 6 så låg Mocca längst ut på ena kanten, bra med bara en hund bredvid sig ;-) Måste kommendera ligg två gånger innan hon la sig, tror hon lyssnade o vart brydd på folket bredvid. Lite skruvande o flugjakt o skinkbyten hade damen för sig, men låg - även när skott hördes på avstånd o en tollare klev upp o gick iväg. Då såg Mocca låååångt efter den o tittade på mig precis som - men vaddå vad gör hon för nåt, får man göra så??? 3 långa minuter tog slut till sist, inte bara Mocca som skruvade på sig kan jag erkänna, betyg 10-9, bara en av domarna som hörde mitt DK...

Vänta lite till, försökte känna av hur mkt Mocca skulle behöva laddas, kändes inte riktigt på hugget... Så jag försökte peppa lite lagom... Men damen lurade mig, eller så orkade hon inte riktigt "hålla ihop" under lydnaden för betygen var klart varierande o hon hade mkt idéer för sig - hade fullt sjå att försöka hålla henne "på mattan" o mig själv med fokus på vad/hur jag skulle göra mellan moment osv. "Ladda lagom" var det ja ;-)

9-9,5 på linförighet (tränger något). Strul på framförgåendet, vi skippar fotet före sa Mocca, vi kör före på en gång - betyg 5-5 (dålig transport, drar, vänder upp vid halt) Platsläggande tror jag Mocca fick lite hjärnsläpp, kändes som jag höll på att "tappa" henne, betyg 9-9 (släpper transport, bra ligg) Inkallande, sån fart att hon knappt kunde bromsa så det blev lite vida svängar där, betyg 8-8 (omständigt slarvigt avslut) apportering 9-9 (snett avslut), hade lite problem med att hålla Mocca ifrån TL nu, hon började kännas som hon skulle kunna få ett "spel" nästan ;-) Så Hoppet blev som det blev, jättefint hopp ut, satte sig snabbt o rakt, tittade på mig, jag kommenderade -Hopp och plask så slängde sig Mocca ner i ett perfekt Ligg istället! Fick säga Hopp igen innan polletten trillade ner så där blev betyget 5-6 (lägger sig, flera DK, - många DK:n återhopp).

Det fnissades en hel del bland domare o skrivare o TL under vårt program kan jag avslöja... ;-) Men som domaren Anita Larsson sa - Det är så roligt att se en så pigg och glad kelpie!

Och vi ska ju ha roligt på plan ju!

Totalpoäng 276,5 och UPPFLYTT o placering 2 av 12 - känns JÄTTEBRA!

Jag trodde inte vi klarat uppflytt för jag såg bara de dåliga betygen på lydnaden o det kändes så "hattigt" o "fnattigt" mellan varven...

Är så nöjd med en duktig Mocca, vi som strävar på och tränar själva, hon har fått alldeles för lite kommendering o "gemensam" träning, ändå sköter hon sig så bra tycker jag, med en nervös matte som inte är sig lik heller.

Känns fint att få lämna återbud till de två andra appell tävlingarna :-))

Blev det igår måndag. Hussen försökte sig på att kommendera oss, men han var klart ringrostig, kom inte ihåg hur saker o ting ska gå till längre.... länge sen han såg en appelltävling ;-) Men huvudsaken att någon stod bredvid o "pratade"... Körde igenom momenten iaf, med belöningar på passande ställen, gick väl sisådär... Det är svårt att gå Fot innan man ska ut o gå Före, bråttom ut har fröken Mocca, tycker hon kan bestämma själv när det är dags att traska iväg ut. Och ett litet skall när man ska lägga sig ner under platsläggande under gång tycker hon också hör till momentet, tokhund! Ja hon var visst lite taggad, ändå hade vi gått en prommis på över en timme i kuperad skogsterräng strax före, men men... Sen var jag lite klantig, lyckades få med klickern i kastet när jag skickade iväg apporten, snacka om att Mocca såg brydd ut, här flyger det grejor - bäst att springa ut o kolla vad matte håller på med - men andra försöket var bättre. Snabbt ut, greppade bra o snabbt in, lite segt avslut, hon sätter sig lite försiktigt o tyvärr gärna lite snett fortfarande. Bara att gnugga mera på ingångarna...

Sen på kvällen skjutsade jag Tobias till scouterna, de skulle paddla kanot. Under tiden tänkte jag hinna med ett dåligt-samvete-spår åt hoffen som inte fått gjort nåt roligt, och ett "plocka-pinnar" spår åt Mocca, hade inte så mkt tid på mig. Kort spår med 5 pinnar o slutpinne åt Mocca, ca 150 m bara o kort liggtid, ca 15 min. Hoffen Java fick också ett spår då förstås. Mocca var på hugget på pinnarna, så det hade avsedd effekt, bus o lek med dem o köttbulle gjorde susen! Fick skynda mig att gå Javas spår, så snabbt det blir mörkt på kvällen nu. Men det var bara att hänga med i linan. Glad o hoffehoppig blev Java när hon hittade slutet o vi busade en bra stund, så hade matte bättre samvete sen...

Tack för grattisar förresten för Moccas "röda band"...

Idag har vi varit lite lata, bara lite tränat, men prommis som vanligt förstås.

Jo, kom på att jag inte har rapporterat om Moccas skendräktighet på sistone. Försöket att svälta henne tog ju bort det mesta av de svullna juvren o mjölken, men lite "hängig" under magen är hon ännu. Tycker nog att hon är "normalare" i sättet igen, men det kan komma över henne nu o då att hon skulle ha varit o grävt lite under hundkojan, så helt borta är det väl inte...  

Premiär för utställning för Mocca-tösen igår, Ljusdals BHK, domare var Yvonne Brink. Det var faktiskt hela 9 kelpies anmälda, tror inte det brukar vara mer än 1-2 st på sin höjd annars. Och det var roligt för alla 5 hanhundar var bruksmeriterade, av 4 tikar var det 2. Men domaren var ganska återhållsam, 1 hane med ck, resten av hundarna fick "släta" ettor eller tvåor.

Mocca lyckades iaf få en etta o det får vi vara nöjda med. Hon skötte sig bra i ringen, pussades bara litegrann ;-) lagom sådär. Man ska vara glad i ringen, sa domaren.

Kritiken då: Mycket god typ, fem huv. Ngt brett ansatta öron, Skulle vara mer utfylld i nospartiet, Bra hals o skulderläge, Stel i överarmen. Något lång i länden, Medelkraftig benstomme, Tillräckl vinklad. Rör sig trångt, Bra päls.

Enl domaren var det den tunna nosen, långa länden o lite trånga rörelser som gjorde att det fick räcka med en etta. Men nu har vi debuterat iaf, får se när vi gör om det, är ingen utställningsmänniska längre ;-)

Annars då, ja vi plockade fram "träningsvästen" o korvbitar o "parkerade" oss strax bredvid lydnadsringen sen vi varvat klart... Tränade lite "störningar" så att säga, och blev lite "tjuv-kommenderade" när TL var redig o klar i rösten o hördes utanför ringen hihi, gäller att ta tillfällena i akt... Men ville inte använda klickern, ville ju inte störa de som tävlade. Vi hölls i myllret mellan lydnadsringen o utställningringen o gick lite Fot kryssandes mellan hundburar, borstande hundägare, valpar o div annat. Nyttigt för Mocca! Kan hålla fokus rätt bra, men när någon tar ögonkontakt med henne och börjar prata, ja då är det kört...

Ett till stubb-åker spår fick vi till förra veckan också. Gick väl ganska hyfsat, men hon missade/gick över en pinne... Eller så markerade hon så snabbt med "nosdopp" så matte inte hann se? Övriga pinnar stannade Mocca vid och slutpinnen greppade hon o lattjade med, bryr mig inte om att hon ev tuggar på pinnarna nu - tycker det är viktigare att hon markerar dem o leker/kampar med dem o tycker att det är kul att hitta pinnar...

Ja tiden går snabbt undan... Mera spår har vi tränat, med Anna-Maria, både ängsspår, med lagom höjd på gräset den här gången (ankelhöjd) och idag blev det stubbåker. Spår av appelltyp som A-M gått ut o inga snitslar vid pinnarna då, finns ju inget att sätta upp dem i ;-) Men Mocca har markerat dem ändå, stannar till vid dem o väntar på Mattes beröm, spårar m drag i linan, lite ringande i vinklarna men på det stora hela OK. Så nu har vi testat annat än skogsspår iaf. Och A-M har varit åskådare/störning, lite kul att se på Mocca - hon har spårat åsså Ojdå där står ju Min Anna-Maria! Men hoppsan jag spårar ju åsså har hon fortsatt spåra, men man måste ju titta upp o kolla, jo hon står kvar, men spåret är roligare...

Varit ner på klubben på torsdagsträning, men jag är lika ensam ännu, bara nån valp ev. så vi har tränat platsliggning själv som vanligt. Strular på med FF, försöker titta upp o rakt fram (inte ner på Mocca) men får en Mocca som gärna vill tränga då, är väl bara att nöta på. Ingångarna på apporteringen är inte heller helt hundra, sitter inte riktigt i pos, o tappar lite fart in om jag petar för mkt, så vi får fortsätta träna farten in o ingångar var för sig...

Men jag ska iaf strax sätta mig o anmäla till appell spår på en grannklubb i oktober, så får vi se vad vi får ordning på till dess...

Syrran Minna o matte Irene har debuterat i appellspåret med den äran, uppflyttade med härliga poäng, kul!  

Förresten, hörde av damen med labrador som vi brukar möta på våra skogspromenader att hon sett björn i sommar. Och givetvis i "vår" spårskog, där motionsspåren går, mkt folk brukar det ju vara i krokarna där, så jag trodde det var lugnt på björnfronten, "bara" orm där. Men ack så fel jag hade, inte hade den varit nå rädd heller, stått o bökat i marken o grymtat, så hon hade försiktigt retirerat o gått därifrån med en hund som tog skydd bakom hennes ben...

Jo jag tror hon är lite påverkad i "knoppen" o inte bara i kroppen av skendräktigheten. Hon har ju stått på "svältkost", så hon är väl kanske lite mindre på hugget av det också iofs. Men i fredags testade vi ett ängsspår för första gången, bara appell typ i längd o vinklar. Blåste en del, gräs som var tätt o på en del ställen högt. Liggtid 30 min. Ivrig i början, drag i linan, tuffade på bra, så bra att första pinnen missade vi. första vinkeln klockrent, andra pinnen stannade hon vid, köttbulle-belöning som var smaskens. Sen tuffade hon iväg igen, men vid andra vinkeln tappade hon och slog en rejäl "ring", sen var det liksom klent med intresset, men jobbade sig rätt o traskade iväg, men hamnade flera gånger lite bredvid o inte samma drag i linan längre. Men till slutet kom vi, busade lite med skinnhandsken men bara liiite sen skuttade Mocca till bilen o hoppade in o ville hem?! Tror hon ville hem till "lyan" om jag får gissa... Hon bäddar i soffan, vill gärna ligga i sin bur o så fort hon kommer ut i hundgården så ska hon gräva sig under kojan... Och rastningsrundorna på kvällen - ja då är det också bråttom å komma hem - tokiga hund!

Inte samma gnista i Mocca som vanligt heller när vi tränar lite lydnad, så vi får ta det lite piano tills hon är i form igen. Det kommer o går lite, syns i ögonen på henne när hon är lite "konfunderad" över sakernas tillstånd...

Men våra prommisar, ja då är det samma fart o fläkt som vanligt.

När jag varit borta under helgen har resten av familjen gått m Mocca, och husse var riktigt mallig att han hade haft såå fin inkallning på Mocca när det kom folk i motionsspåret. Men han hade inte samma hund-rutin som matte, inget gott i fickorna åt en duktig hund. - Men då berömde vi o kvittrade o larvade oss sa han, så hon blev så glad i a f Mocca! Bra det!

Nu har vi ju börjat öka på maten tillbaka, få se hur det går med mjölktillgången osv då. Inga svullna juver längre, men de "hänger" lite ;-) mer än vanligt.

Igår när Leif kommit hem från jobbet o Tobias var hos en kompis så blev det en prommis i motionsspåret, 5 km kuperat, bra för skendräktig Mocca var tanken, vi gick hemifrån, vi har nära till spåren, bara typ 10 min.

Men tro på fasen, alldeles i början när vi gick, vad hör jag hussen säga - Men kolla vad är det här, men kom inte hit med hundarna. Jag vände på huvet o kikade, en ORM ligger mitt i spåret, hopkringlad!

Tack o lov hade hundarna redan gått förbi - snabbt satte jag ner Mocca med stanna kvar. Leif stod på behörigt avstånd med Nina, - Jag tror nog det är en liten snok sa han. - Men kolla du också för säkerhets skull!

En liten liten orm var det, men se hon som lärt sig se skillnad hon såg hon!

- Nähä du, ingen snok, inga gula fläckar på huvet, och tydligt zick-zack mönster på ryggen, en huggorms-bäbis på ca 2 dm. Men liten orm blir stor orm - DÖDA DEN GENAST, sa blodtörstiga matte!!

Vet att de är fridlysta - men va sjutton, inte ska väl den ligga mitt i motionsspåret heller, och även små ormar är giftiga o kan bitas, så det så!

Hemma igen så blev det lite slött, utställningsträningen på klubben stod vi över, matte kurkade, bidde soffan istället o tidigt i säng... Seg o trött. Ska försöka se till att sova så jag är lite piggare till helgen, lördag morgon jobbar jag o sen är det bara att hasta iväg. Jag o Java ska på bataljongsövning med hemvärnet över helgen. Då blir hoffen glad, hon gillar sina "gröna gubbar" ;-)

Fast jag gillar egentligen hösten - men inte idag, regn igen...

Jaha var har hänt sen sist då... Skrutt-spår i söndags, fast annars började dagen bra, gick 5 km slingan på motionsspåret m Leif, Mocca o Nina på morgonen, kuperat o jobbigt, bra för oss alla ;-) Där mötte vi en tjej från grannklubben som berättade att de var några som skulle skotträna på eftermiddan o jag o Mocca fick gärna komma o vara med, det tackade vi för förstås, alltid nyttigt med skott o ny plats. Sen så skulle vi plocka lite bär o samtidigt spåra med Mocca o Java, så Leif for i förväg o traskade ut två spår. När vi for dit mötte vi två bilar, jägare m hundar o bärplockare. Vet inte om det var det som störde eller vad??? men Mocca ville inte spåra, nada intresse, ville bara tillbaka till bilen till Leif o barnen - kan iofs vara skendräktighet som spökade också? Ja då skulle hon få sitta i bilen o se hur det ska gå till - dvs titta på när jag o hoffeloppan bar iväg. Bar iväg gjorde vi, första pinnen hittade vi, men sen - husse o barnen trodde det var en älg i skogen, men det var en tvåbent älg, vi var totalt fel, tror Java letade älg själv... Bidde alltså skrutt-spår för Java med... avbröt henne o gick tillbaka. Provade Mocca en sväng till, mkt tveksamt fram till första pinnen, men där hade vi tok-roligt så då tände hon till o tuffade sig fram till slutet iaf! Men hon var liksom tveksam i början, vet inte om det varit folk, älghundar osv som störde. Men huvudsaken vi hittade lite spår o apport o hade kul på slutet.

Eftermiddan besökte vi grannklubben o gick lite ff med andra hundar o folk på plan runt oss. Testade budföring m manlig mottagare, inga problem med det, hade jag väl inte trott heller. Eller ja, liiite problem har vi nog - Startskall!! Taggad hund, trots aktiviteterna tidigare på dan... Fick tips om att bara köra kort sträcka, testa 10 m bara, haha hjälpte ingenting, startskall både hos mig o mottagare! Nä, nu tror jag vi vilar lite från budföring, verkar som Mocca drar upp sig mer o mer för varje gång hon får springa...

Igår tisdag skogen med Anna-Maria o spår. Mocca reparerade sig från söndag, nu gick det bra, men A-M är bara en såå kulig människa, bra intresse igen. Slog rejält i en vinkel men jobbade sig rätt igen. Java skötte sig också exemplariskt. På kvällen for vi på träning på grannklubben, fick hjälp med kommendering av "kvällsvärden", behövlig störningsträning det!

Pratade med Fia på kvällskvisten, ska försöka svälta ut Moccas skendräktighet (mjölk i juvren). Började inte så bra, kräktes p g a tom mage, så hon fick 5 ringar torrfoder rejält uppblött i vatten. MEN MATTE, VA F-N sa hon, det är för lite!!!!!!!!! Gnäll vid grinden o tittade på mig, hämta mer!!

Så total svält, nja jag hoppas det går ändå om man bara ger pyttelite också, vi testar så får vi se... Inte kul när hunden spyr gul galla o ser så olycklig ut...

Åsså shit - jag har lyckats totalt förtränga/glömma bort, appellspår kan gå på täkt också, eller åker för den delen! Aldrig, aldrig tränat det med Mocca, hemmaklubben har även appellspåren i skogen. men andra klubbar... Hmm måste leta tag på nån täkt där vi får prova på... eller "avverkad" åker, men inga i sikte så här långt.... Skogar har vi mkt av, lite svårare med det andra