Tillbaka i Ljusdal efter att ha varit mån-fre på Vickulas läger i Kumla!

Jag o Mocca tillbringade dagarna för oss själva med andra kelpiemänniskor, kul att träffa trevliga o hjälpsamma Vickuliter! (eller vad det heter ;-)

Resten av familjen roade sig med bad, cykelturer till Örebro, shopping, minigolf m m.

Fått mig många tankeställare om både spårträningen o lydnaden. Det är baske mig mycket nyttigt att se andra träna o komma på en del fel man gör, o saker som man inte alls tränar på, men som jag minsann ska ta tag i nu! Så många duktiga ekipage att kika på, (ingen nämnd - ingen glömd) så man blir peppad att försöka själv! Och det är härligt med folk som delar med sig av kunskaperna!

Det är tur Fia ordnar läger, tack för det Fia!

Ang spårningen så har jag nu fått klart för mig att det ÄR skillnad på hur en kelpie spårar jämfört med t ex hoffar, så jag ska inte klaga på Mocca att hon inte har nosen lika lågt o spårar som Java gör, jag får anpassa mig efter vilken hund jag har i linan o lära mig att läsa Mocca bättre.

Förresten, fick lite kantareller av Fia nere i Kumla också, som jag tog med hem. Och igår när vi gick med hundarna, så baske mig - vid en genväg mellan motionsspåren o ett bostadsområde så sa Leif, - Men kom o titta! Är det verkligen det jag tror att det är??? Jo men visst, det var en klunga med gula kantareller, hur i hela fridens namn har folk kunnat gå förbi dem?? Ingen som tror att de finns häruppe, eller? Ja, vi plockade då dem iaf och tillsammans med Kumlasvampen blev det en fin kantarellsås till stekt kycklingfilé till middag, MUMS!!